Vanliga whiskytyper

Grain

Grainwhisky görs i en kolonnpanna som kan producera stora mängder sprit till ett billigt pris. Man kan använda mältat såväl som omältat korn tillsammans med andra sädeslag (t ex vete och majs). Kolonnpannan uppfanns 1831 av irländaren Aeneas Coffey. Destillerier som tillverkar grainwhisky är stora fabriker och inte ens nära de ofta pittoreska maltdestillerierna. Grainwhisky mognar mycket snabbare än maltwhisky. Ett vanligt graindestilleri producerar i snitt ca 40 miljoner liter per år vilket kan jämföras med maltdestilleriets 2-3 miljoner. Exempel på några grainsorter The Invergordon och Black Barrel.

 

Blended

Som namnet antyder är blended en blandning. Blandningen består av grain och maltwhisky. Grainwhiskyn är den "enkla" spriten och har inte så mycket smak. Det är maltwhiskyn som står för smaken. En vanlig blended kan innehålla ca 2-3 grainsorter samt 15-35 maltsorter. En tumregel är att det är ca 60 % Grain och 40 % Malt. En De Luxe blended innehåller mer maltwhisky, ca 45-60 %. Blended uppfanns av Andrew P. Usher under 1860 talet. Den blev snabbt populär då den var billigare och enklare att hålla en jämn kvalité på. Dessutom var whisky på den tiden väldigt rökig och att blanda med en mildare grainwhisky tilltalade fler. Vilket bidrog till skotsk whiskys explosions-artade utveckling. Cirka 95 % av all whisky som säljs i världen är blended. Lagringstiden brukar vara fem år, men äldre varianter finns. Några kända sorter är: Bell´s, Famous Grouse, Johnnie Walker.

 

Vatted (även kallad Pure malt)

Att en whisky är vatted betyder att det ingår maltwhisky från fler än ett destilleri som blandats. Syftet är att den ska få en speciell karaktär. Efter att de olika sorterna blandats ligger den och "gifter ihop sig" så kallad "marrying". Vatted är en relativt ovanligt whiskysort. Några kända sorter är: The six isles, Johnnie Walker - Pure Malt, Black Ribbon.

 

Skotsk single malt

Skotsk single malt whisky kommer från ett enda destilleri i Skottland, tex Glenfiddich, The Macallan eller Ardbeg. Enda ingredienserna är vatten, korn och jäst. Att destillera malt i kopparpannor kostar nästan tre gånger så mycket mer än att destillera grain i kolonpannor... Det finns 100+ destillerier i Skottland.

 

Irländsk whisky

Irländarna var troligen före skottarna med att destillera sprit. Det första licensierade whiskydestilleriet finns på norra Irland, Bushmills 1608. Omkring sekelskiftet 1900 var den irländska whiskyn var den dominerande starkspriten i Storbritannien och den exporterades i stora mängder till USA. Dock inverkade USA alkoholförbud samt de skotska blendsorterna till att den Irländska whiskyn tappade ordenligt i försäljning. När förbudstiden var över i USA klarade inte irländarna av att möta efterfrågeökningen från USA. En stor orsak till detta var deras aversion mot att använda kolonndestillering.

Efter andra världskriget var det snudd på en total konkurs av den irländska whiskyindustrin. I början av 1960-talet upplevde irländsk whisky en kraftig nedgång och hade svårt att överleva även på den inhemska marknaden. Exporten var i det närmaste obetydlig. I mars 1966 gick de kvarvarande destillerierna ihop, John Powers & Sons, John Jamesons & Sons och Cork distillery. De bildade Irish Distillers (IDL). Samarbetet gick inte friktionsfritt och ekonomin var kärv, 1975 flyttades all produktion till ett helt nytt destilleri. Det byggdes strax bakom Midleton Distillery som sedermera fick heta Old Midleton Distillery. Kostnaden för detta nya stora destilleri uppgick till hela £9 miljoner. I samband med det nya destilleriet började man också sälja utan mellanhänder vilket förargade en del. Bushmills som under denna tid var det enda oberoende destilleriet på Irland började tilldra sig intresse utifrån. I mitten på 70-talet klev Seagrams in och köpte Bushmills för att i samma veva även förvärva IDL och med det få kontroll över all irländsk whisky! De aktiva destillerierna var Bushmills, Midleton och Coleraine. Coleraine lades dock ner 1978. De två kvarvarande producerade 15 whiskys, fyra vodkas, två gin och en rom samt hade cirka en procent av den globala whiskymarknaden. Seagram upplevde dock inte någon större återbäring från sin investering i Irland utan började i slutet på 80-talet sälja ut sina andelar.

En av Franrikes största aktörer inom vin och sprit, Pernod-Ricard, lade ett bud på £4.5 miljoner för Irish Distillers. Budet accepterades och Pernod-Ricard fick kontrollen över all irländsk whiskyproduktion. 1987 grundades dock Cooley distillery som nu är Irlands enda oberoende destilleri. Irländsk malt torkas utan att komma i kontakt med rök i stora ugnar, vilket gör att kornets naturliga smaker blir mer framträdande. Whiskyn trippeldestilleras och är mjukare och rundare i smaken. Pannorna är större än de skotska. En viktig smakkomponent är att de även använder en stor del omältat korn. Irländarna framhäver själva processen och faten före master blenders skicklighet, som man gärna gör i skottland. Några kända sorter är Jamesson och Bushmills.

 

Japansk

Är japansk whisky lika bra som skotsk whisky? Faktum är att den whisky som aldrig upphör att förvåna och imponera är just den japanska. Doft, smak, tillverkningen, lagringen, ja till och med landskapet med berg och torvmossar påminner om Skottland. Några kända sorter är Yoichi, Sendai och Yamazaki.